sportslig, adj. -t -a, korrekt, juste; sport-; ett sportsligt uppträdande; ha en s. chans, O-, anger motsatta egenskaper till dem som anges i efterleden; utgör en negativ förstärkning av efterleden; omänsklig; odjur.

tisdag 29 maj 2012

Ganska bra, Axa Summer Games, men inte riktigt.

Nu händer det grejer hörni!
Kort efter gårdagens inlägg började det smälla till ute på internet och ni hjälpte till som om ni aldrig hade gjort annat, det länkades och retweetades och mailades och bloggades om det bland annat här, här, här, här, här och här (säkert på fler ställen? tipsa mig gärna så länkar jag till er med!). Strax efter hände detta:


Kanon såklart, Även om det är ett anmälningsmål som killarna redan når upp till men inte tjejerna. Men låt oss nu hoppas att fler tjejer anmäler sig, om inte annat för historien bakoms skull.

Mats är intervjuad i dagens lokala morgontidning, och det går att läsa här. Bra att det skrivs om det i pressen tycker jag förstås, men tråkigt att bara den ena sidan fick komma till tals. Som det är nu blir det arrangören som får definitionsrätten till problemsituationen, trots att det uppenbarligen inte var de som upplevde att det faktiskt var ett problem som behövde ändras. Det hade varit kul och intressant att till exempel ha med en kvinnlig deltagare i artikeln tycker jag.

Ännu en intressant detalj är att det i artikeln hävdas att det var AXA som varande sponsor som gick ut med direktiv om att pengarna var öronmärkta för pris i herrklassen, något som inte visar sig vara sant när jag ringer AXA och frågar. De hade sponsrat tävlingen med en summa på 10000 som stod arrangören fritt att fördela och sedan har arrangören fått in 15000 från annat håll, varav åtminstone 5000 av dessa initialt då gick till damerna. Att då gå ut i pressen och försöka få martyrpoäng genom att säga att man blivit tvungen att skjuta till från egen ficka tycker jag blir både löjligt och ansvarslöst när arrangören med all tydlighet hade kunnat fördela AXA:s pengar i förhållande till de övriga och fått ett precis hur jämlikt slutresultat som helst.

Enligt arrangören själv hade han motiverat de satta prissummorna med att han "kollade av intresset" för evenemanget bland de lokala elitskidåkarna och killarna verkade vara mer intresserade än tjejerna och därmed var de värda ett större pris. Men det han inte tänker på är det som Sofy tar upp så bra i sin blogg i länken här ovan, nämligen detta:
"vinstpengarna är satta och kommunicerade – och anmälan är fortfarande öppen. Tänk på den. Det betyder att summorna inte är ett resultat av de faktiska anmälningarna utan en på förhand konstruerad värderingsmodell"

 Det man gör i och med ett sådant agerande är alltså att, istället för att öppna upp för möjligheten att sprida intresset bland elittjejerna, befästa en social norm som säger att tjejer dels inte är lika intresserade eller lika intressanta, och dels inte gör det lika "bra" och därför inte borde vilja eller kunna vara med på samma nivå som killarna, trots att vi inom skidor precis som i många andra sporter har en kvinnlig elit som är större och mer framgångsrik och uppmärksammad än den manliga.

Att inte som varande arrangör istället försöka locka fler damer genom samma saftiga prissumma som herrarna (uppenbarligen) lockas av tyder ju på ett bristande intresse för damidrott som sådan eftersom man i det agerandet outtalat säger att det inte är viktigt att få damerna till start. Jag hoppas det är något som det kommer reflekteras över nästa gång det blir dags att anordna tävling.

I övrigt hoppas jag att alla tjejer med skidor nu anmäler sig och kommer till start, så någon grym skidtjej får möjlighet att vinna samma summa som den grymma kille som kommer vara snabbast upp!

15 kommentarer:

  1. Hur skulle det bli ifall man gav elitklasser(dam och herr) en fast summa att dela på, pengarna fördelas procentuellt ut för hur många som kom till start i respektive klass, dock en minimisumma? Jämställt? Prispengarna speglar då prestationen så nära som det går. Självklart är det dock så att bara för att det var fler cyklister betyder inte att det var en större prestation mot fler verkliga konkurrenter, men går det att komma närmare utan att göra det allt för komplicerat?

    Att dela ut fasta summor är lika idiotiskt som kvotering på arbetsplatser, nånstans ska prestationen vara det avgörande annars är det inte jämställt på individnivå vilket FAKTISKT är det viktiga. Könet är egentligen enbart intressant för den som är för ojämlikhet.

    SvaraRadera
  2. jag är iofs för kvotering, så vi står inte riktigt på samma utgångspremisser där. Kön är oerhört intressant om man är FÖR jämlikhet, annars väljer man att ignorera problemet. Jag tycker heller inte att ett strukturellt problem är relevant att diskutera på individnivå.

    SvaraRadera
  3. Borde man inte angripa problemet vid dess rot? Att hela idrottsvärlden är delad i herr- och damidrott.

    SvaraRadera
  4. nu är ju inte hela idrottsvärlden uppdelad i herr- och damklasser, även om många grenar är det. jag ser heller inget problem med att de är det i de fall där fysiska förutsättningar har stor inverkan på prestationen, eftersom vi har olika sådana mellan könen. på samma sätt ser jag heller inget problem med att man har junior- och ungdomsklasser eller veteranklasser, eftersom även ålder påverkar ens möjlighet till prestation.

    SvaraRadera
  5. Hur väljer man just kön och ålder som giltiga kriterier för klassning, medan hudfärg, kroppsvikt, sexuell läggning eller religion inte är det?

    SvaraRadera
  6. Kroppsvikt är ju en ganska vanlig indelning i och för sig, eftersom det också är en faktor som påverkar prestationsförmågan inom vissa idrotter.de övriga du räknade upp gör däremot inte det, och därför tar man heller inte hänsyn till dessa. Inget märkligt i det.

    SvaraRadera
  7. Jag håller med om det du skriver i sak, men jag har svårt att bortse från att klassindelningen är en förutsättning för ojämlikheten. Det går inte att diskriminera en grupp om man inte kan särskilja den från massan.

    Bra blogginitiativ!

    SvaraRadera
  8. Kvotering är ett extremistiskt tillväga gångs sätt. Du som argumenterar om prestation borde verkligen inte vara för kvotering, dom två sakerna har ingenting med varandra utan direkta motsatser. Om prestationen är oviktig så länge det är 50/50 med män/kvinnor, då diskriminerar man individen vilket är det värsta som kan hända.

    Tänk att du som tjej skulle lägga 500'000kr på en utbildning och 5 år av ditt liv till studierna. Och när du ska söka arbete så visar det sig att 9 av 10 som gick samma utbildning, som leder till samma jobb, är tjejer. Dessa arbetsplatser använder sig av kvotering, och det finns inte arbete till alla som gått utbildningen. Den där killen som gick samma utbildning som dig, som kanske skolkat, knappt klarat av kurserna, varit allmänt oseriös, stört folk och föreläsare på föreläsningar, passar inte alls för jobbet varken till personlighet eller kvalitéer. Du själv har pluggat varenda helg i fem års tid och har verkligen ansträngt dig, dina betyg är bra, du är en trevlig person och skulle utföra arbetet på ett ypperligt sätt. Inte ens de som intervjuar honom är särskillt imponerade, de vill egentligen inte arbeta med honom. Men han får jobbet före dig, för han är kille och dom är få inom branchen du söker arbete inom, du är utslagen p.g.a kvoteringen. Är det rättvist?

    Man löser inte en dålig sitution med en ännu sämre, eller lika dålig för den delen. Då är man lika dålig själv, om man sjunker "lika lågt som sin fiende". Ska man lösa ett problem löser man det från grunden, man skrapar inte på ytan. Och det är ett arbete över tid, nästan omöjligt att förändra generellt sätt innan det är generationsskifte till och med. Men sverige är på god väg. Det är inte svart/vitt att män har fler chefsposter och högre lön generellt. Det har med efterfrågan, hur många som söker, hur man argumenterar för löneförhöjnignar, hur ofta man byter jobb etc etc. Det finns en del i statestiken som är p.g.a ojämlikhet bland gubbar, men den största delen tror JAG är uppfostran, hur samhället påverkat oss, hur ofta vi byter jobb, hur man argumenterar för lön, hur man argumenterar för nya utmaningar, hur man knyter kontakter, hur driven man är på att vilka göra "karriär", mammaledighet, pappaledighet, bla bla bla.

    Kvotering. Vad är nästa steg, avliva spädbarn av manligt kön för att det föds fler killar än tjejer? Nej det är fan helt brainless när man tänker efter.

    SvaraRadera
  9. Vad du TROR om saker är knappast ett särskilt tungt vägande argument. Och jo, det är väldigt svart på vitt att män har högre löner och fler höga positioner.

    Ditt långa exempel om utbildningen är inte trovärdigt eller verklighetsförankrat så det bortser jag ifrån här.

    Jag anser heller inte att kvotering varken är att"lösa en dålig situation med en ännu sämre" eller att "skrapa på ytan" utan tvärtom att det är att komma med en praktisk lösning som ger reella skillnader och bättre förutsättningar för fortsatt förändring.

    Glöm heller inte att det redan pågår en kvotering, där män väljs på grund av sitt kön, och att spädbarn på andra håll i världen tas ut livet å grund av att de är av kvinnligt kön. Att inte se det, DET är helt brainless, om man tänker efter.

    SvaraRadera
  10. den alltigenom viktigaste frågan lisa; -om jag och grabbarna nu masar oss dit, -får vi se dig på skidor uppför backen?/stef

    SvaraRadera
  11. hoppet är det sista som överger människan! fast mats andreasson har tagit bort min fråga om hur man gör för att anmäla sig så jag vet inte om jag ens kan göra det?!

    SvaraRadera
  12. Jag vill bara ge tummen upp för den här bloggen och det du skriver. Mycket bra.

    Man kan inte bjuda in med armbågen och sen säga att "tjejerna är ju ändå inte intresserade". Det är nog klokt att fundera lite över om det är något i miljön/upplägget som kan påverka det också. Och då kanske man kan försöka göra något för att förändra det istället för att rycka på axlarna. Till exempel: Om man märker att kvinnor som löneförhandlar generellt får sämre betalt än män som löneförhandlar är det kanske inte kvinnornas fel att de löneförhandlar dåligt utan systemet med löneförhandling som borde ses över? Eller?

    SvaraRadera
  13. Lisa, livet är inte rättvist!

    SvaraRadera
  14. Jag vet inte svaret på dina frågor kring jämlikhet och idrottande, men jag bjuder gärna på en fundering som jag gärna ser att även du besvarar.

    Min tro är att fler män än kvinnor tittar på sport. I min familj stämmer det inte, men jag tror att det är rättvist att säga att det fungerar så i samhället i stort. Dessa män jämför sig själva med de prestationer de ser, imponeras och kanske till och med önskar att kunna utföra samma prestation som idrottarna de följer. För merparten är det bara resultatet som är intressant, träningen bakom är bara ett nödvändigt ont som gärna får ske bakom stängda dörrar. Ju snabbare, starkare eller uthålligare en idrottare är desto större är prestationen.

    I min fördom är den kvinnliga idrottsutövarens fysik är nästan uteslutande överlägsen den manlige sportföljarens dito. Däremot är den inte överlägsen den manlige idrottsutövarens fysik och därmed uppnås inte resultat i samma utsträckning som inom den manliga idrotten inom ramen för snabbare, starkare, uthålligare. Denna ”brist” i att vara bäst oavsett kön behöver då kompenseras för att skapa intresse.

    Intresset för en idrott är livsviktigt för utövarna. Sponsorer kommer inte att strömma till för en idrott som inte uppmärksammas. Såväl materialsponsring som prispengar är en funktion av hur mycket uppmärksamhet som idrottaren och idrotten genererar. Att vara manlig idrottare gör det, enligt resonemanget ovan, lättare att skapa uppmärksamhet kring såväl person som idrott och därmed ökar tillgängligheten av villiga sponsorer.

    För den kvinnliga idrottaren är det märkligt att inte få samma uppmärksamhet, erkännande och belöning som sina manliga kollegor. Hon ställs nu inför ett val; att skapa ett intresse genom att kompensera sin ”brist” med andra intressehöjande åtgärder eller att acceptera att vara andra klassens idrottsutövare med sämre möjligheter från juniortiden och hela vägen till den idrottsliga pensionen.

    Vissa kvinnliga idrottare väljer här att spela på sexualitet för att skapa intresse. Smart! Precis som du beskriver i ett tidigare blogginlägg så hade ingen av den kvinnliga tennisspelarens kollegor något emot hennes skönhet då den, i ett större perspektiv, främjade jämlikhet vad gäller prispengar och intresse för damturneringen kontra herrturneringen. Att intresset för hela damturneringen stärktes av en fixstjärna som har andra kvalitéer än sitt spel är inte ett problem, det är en möjlighet!

    Generellt är jag av uppfattningen att jämlikhetsdebatten alltför ofta präglas av jantelag och gnäll. Precis som herridrottarens fysik gett historiska fördelar i uppmärksamhet och belöning kanske det är dags för kvinnan att överlista honom i stället för att skrika efter halva kakan. Att skapa intresse för det kvinnliga idrottsutövande är huvudfrågan och prispengen är en effekt av det intresse man lyckas skapa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag tror att din kommentar besvarades i mitt senaste inlägg om damtennisen, där framgår åtminstone vad jag tycker om att "sälja" damidrott med tex utseende

      Radera