Det är så svårt det här med journalistiken

Cykelvasan passerade, så här rapporterade dalarnas två stora dagstidningar, Falu Kuriren och Dalademokraten, om tävlingen:

Det är ju visserligen kul att tjejerna numer får en egen spalt istället för att bara nämnas i slutet på herrarnas artikel, men det råder ju fortfarande inga tvivel om vilken klass som är den redaktionerna tycker är värd mest utrymme.

Men sportjournalistik är väl sällan några guldkorn, i SvD skrev Janne Bengtsson såhär efter OS:

Problemet var väl bara det att USA tog två medaljer i boxning, ett guld(!) och ett brons. Men Janne Bengtsson, på en av landets ledande dagstidningar, tyckte uppenbarligen att damidrotten var så trist och oviktig att han inte bara struntade i att titta på den, han bemödade sig inte ens med att kolla upp resultaten i efterhand. Oklart om man verkligen sköter sitt jobb då.

Lite om OS i London 2012

OS i London närmar sig. En folkfest för alla idrottsintresserade?

 I de antika olympiska spelen, det första ägde rum 776 f.kr. var kvinnor inte tillåtna. När det första "moderna" OS ägde rum 1896 var kvinnor heller inte med i leken, deras deltagande skulle vara "impractical, uninteresting, unaesthetic, and incorrect.". Över tvåtusenfemhundra år efter starten, år 1900, deltog den första kvinnan. Men fortfarande idag, över hundra år efter det, är det inte givet att kvinnor ens får tävla i samma grenar som män får.

År 2000 tilläts kvinnor för första gången tävla i tyngdlyftning under OS, och i år, 2012, är det första gången som tjejer får ställa upp i boxning. I brottning får de kvinnliga deltagarna nöja sig med fyra viktklasser, och därmed medaljchanser, medan männen har över tre gånger så många - totalt 14 stycken. Samtidigt fortsätter den olympiska organisationen vara mansdominerad. I IOC, International Olympic Commitee, är till exempel bara 15 av 135 medlemmar kvinnor.

OS i London 2012 är positivt nog det första där mängden kvinnliga idrottare förväntas bli lika stor som mängden manliga. 2008 utgjorde kvinnorna 42%, vilket annars varit mest hittills men fortfarande finns länder som av kulturella och/eller religiösa skäl över huvud taget inte tillåter sina kvinnliga medborgare att delta.


Därmed inte sagt att britterna själva briljerar med sin jämställda sport. nya rapporter visar att värdlandet själva har en hel del att jobba med då endast 0,5 % av pengarna som går till idrottssponsring i landet går till kvinnor eller kvinnors idrottande. Inte ens en procent. Inte helt orimligt förmodligen bland annat en följd av att endast 2 % av brittisk mainstreammedia rapporterar om kvinnlig idrott. På brittiska BBC:s lista över nominerade till "Sports Personality of the Year" år 2011 var INGEN kvinna och sedan 2001 har endast tre kvinnor vunnit titeln.

Låt oss hoppas att London-OS blir ett tillfälle att visa på förmåga att gå åt rätt håll.