Det är intressant det här att så många ofta ska gå i försvar för snedfördelningar liknande den jag tog upp i förra inlägget. Istället för att bara sätta sig ner med lite öppen och kritisk blick och se hur det faktiskt ser ut, erkänna det och sedan börja fundera på vad vi tillsammans kan göra åt problemet, så är det många som direkt kastar sig efter högafflar och facklor i blind vrede för att vråla om allehanda "ursäkter" eller "rimliga" skäl till att det ser ut som det gör.
Det är intressant, och konstigt, därför att det inte ens är en åsiktsfråga. Det handlar istället om ren matematik. Om man tycker det är svårt och krångligt med -ismer och att sätta sig in i teori och normkritiskt tänkande så kan man helt enkelt börja med att bara sätta sig ner och räkna. Hur mycket utrymme får kvinnliga respektive manliga idrottare i media? Hur mycket mer eller mindre tjänar dom? Hur mycket får de tävla? Hur många bra tider har de i träningshallen? och så vidare. Reda siffror som ger en väldigt svartvit och tydlig bild.
Vill man sedan ta det vidare efter det kan man ju till exempel börja fundera på hur kvinnliga respektive manliga idrottare skildras på bild? Vilka ord används för att beskriva dem? Vilka frågor får de i intervjuer? Vilken nivå av prestation krävs för att de ska få utrymme, är den likvärdig?
Man kan såklart gå djupare och djupare även efter det, men om man inte tänkt så mycket på de här frågorna innan så tycker jag att det där är ett bra ställe att börja på. Gör det inte krångligt, för det är inte!
Nästa steg är givetvis att sedan börja fundera på hur det kan komma sig att det finns sådana skillnader (för det lovar jag att ni kommer upptäcka att det finns!) och sedan: vad kan vi göra åt dem? Vad kan man göra i sin vardag, i sitt eget idrottande, i sitt ledarskap, i sin klubb, med de plattformar och det utrymme man har?
Oftast är det inte särskilt svårt att börja. Man kan kanske se till att man fördelar tränings- & tävlingsbidrag lika? Man kanske kan se till att de som syns i ens artikel är av bägge könen och av blandad bakgrund? Man kanske kan tänka till hur man fördelar priser och starttider när man arrangerar tävling? Man kanske kan låta bli att skratta när någon kommenterar att någon annan spelar som en kärring eller drar bögskämt eller kallar en muskulös tjej för "äcklig"? Man kanske frågar den där tjejen i klubben om hon vill vara med och träna med ens sköna gäng vanliga träningsgrabbar, oavsett om man tycker att hon är snygg eller inte?
Helt enkelt så kan man försöka att medvetet behandla folk mer likvärdigt. Ingen är perfekt och det är något man ofta behöver jobba på, men om vi alla försöker så kommer vi komma så himla långt på vägen att resten kommer gå av bara farten.
Det behöver inte vara så svårt, och alla mår bättre av blandad kompott!
Mycket bra skrivet!
SvaraRaderaSå enkelt. Så självklart. Men ändå inte.
Hej! Ett tips: västgötacupen ger 2000 kr mer i prispengar till bästa herr än bästa dam. Tycker detta är lite konstigt då bästa dam lagt ner lika mycket engagemang och pengar som bästa herr. Dock förstår jag ifall färre personer skulle få prispengar i damklassen eftersom att de är färre.
SvaraRadera